Den fruktade svininfluensan tog 29 liv i Sverige, men samtidigt räddade den indirekt tusentals liv. Antalet dödsfall i den vanliga influensan minskade nämligen kraftigt under den period svininfluensan var aktuell.
Summan av detta blev färre dödsfall än beräknat i svininfluensan och att som väntat en del personer drabbades av biverkningar p.g.a vaccinet. Plus att antalet döda i den vanliga influensan enligt Smittskyddsinstituet är extrem lågt.
Ett exempel är Stockholms län med drygt 2 miljoner invånare. Där avled 19 personer i svininfluensan. Men enligt landstingets chefsläkare var det troligen bara några få som dog in den vanliga influensan under samma period - normalt ligger dödstalet i länet mellan 700 och 1.200 fall per år. I hela landet har antalet dödsfall varit mellan 2.000 och 3.000 under senare år.
Även om statistiken inte är klar ännu är bilden tydlig. Vad berodde det då på att nästan inga dog i den vanliga infuensan samtidigt som dödssiffran var låg också för svininfluensan?
Det finns två huvudsvar:
1) Många vaccinerade sig mot svininfluensan och fick troligen därmed ett visst skydd även mot den vanliga influensan.
2) Vi ändrade i stor utsträckning våra vanor, d.v.s. vi tog till oss den massiva informationen från massmedia.
Allt tyder på att det var de ändrade vanorna som spelade största rollen som livräddare. Bättre hygien – framför allt genom mer handtvätt och användning av handsprit – gav resultat. Tipsen om hur man skulle undvika svinfluensan avlöste varandra månad efter månad i massmedia.
Man kan tycka att det är självklart att vi ska fortsätta på den inslagna hygienlinjen. Men blir det så? Tyvärr blir det lätt återfall i gamla vanor efter en tid. Bekvämlighetsprincipen tar över.
ake.askensten@comhem.se
Juli 2010